Miljardärernas långa skuggor

På Billionaire’s Row säljs lägenheter för tiotals miljoner dollar. De sålda lägenheterna har vidunderlig utsikt, fristående badkar och köksö i marmor – men varför står de tomma?

En gång i tiden jobbade jag för en lokaltidning i Stockholm. Ett populärt ämne att skriva om var medborgare som var upprörda över byggplaner i närheten av deras hus. Det var i samband med att det nya bygget var ute på samråd som de ilskna synpunkterna såg dagens ljus. Att grotta ner sig i synpunkterna från ett samråd var en tacksam liten guldgruva för en lokaltidningsreporter. Och det kan ju ibland verka lite överdrivet att alla ska få tycka till om allt hela tiden. Alla vill väl att staden utvecklas. Men när jag läser om hur det går till i New York när de nya superskyskraporna byggs så fylls jag av värme för samråden. Tack vare kryphål i lagstiftningen så behöver de som ska bygga ett 400 meter högt hus mitt på Manhattan sällan fråga någon alls om vad de tycker. Det har att göra med att de har köpt “air rights” från närliggande mark, som de sen kan lägga på sin egen byggnad, och överskrida begränsningen för hur högt ett hus egentligen får vara på den mark de köpt. The Guardian har gjort en bra redogörelse för precis hur det går till. 

Och vad spelar det för roll om New York-borna har något att säga till om när det ska byggas riktigt höga hus? Jo, riktigt höga hus påverkar sin omgivning på mer än ett sätt. Dels skuggar de mer än man kan tro. Så pass mycket att växtligheten påverkas. I en stad som New York är solsken och dagsljus hårdvaluta. Det förstår man när man tittar på New York Times otroligt fascinerande kartläggningen över alla skuggor på Manhattan. Dels riskerar husen att skapa döda kvarter – eftersom lägenheterna som säljs för många miljoner dollar styck, inte sällan köps som en investering, snarare än tilltänkt bostad. Och det säger sig självt att ett kvarter som ingen bor i blir ett rätt trist kvarter. Fenomenet kallas för zombieurbanism. Sen att det inte bara är underbart att bo flera hundra meter upp luften är kanske en annan sak.

Med det här i åtanke blir ju nästa fråga: hur kommer det sig att världens miljardärer väljer att placera sina pengar i svindyra lägenheter i pinnsmala hus på Manhattan? Det försöker vi svara på i veckans avsnitt – dels med hjälp av konstnären Andi Schmied som har skrivit en otrolig bok om fenomenet, dels med hjälp av Cecilia Hermansson som forskar i fastighetsekonomi och finans på KTH. Och så dyker vi såklart ner i detaljerna kring lägenheter vi vanliga dödliga bara kan drömma om att ens få sätta foten i. 

//Åsa Secher