Nyårslöften och pengar

Vad har nyårslöften med pengar att göra? En hel del visar det sig.

Det finns en viss känsla som infinner sig runt nyår som många människor kan känna igen sig i. “Det finns förhoppningar om att nästa år ska kunna bli bättre. Och det är så snyggt med en ny siffra. Det blir 2021, kalendern är tom, och världen ligger för dina fötter”, säger Per Carlbring, psykolog vid Stockholms Universitet, och en av författarna till Tio i Tolv – en bok om nyårslöften.

Att avge nyårslöften är en djupt rotad tradition, men fenomenet bottnar i det psykologer som Per Carlbring kallar för “fresh start-effekten”. Det är helt enkelt naturligt och kanske också enklare för människor att förändra ett beteende om förändringen också görs i samband med en ett epokskifte: ett nytt år, ett nytt jobb eller en ny skoltermin.

“Det är ett fenomen där man tänker att man tänker att man kanske har levt dåligt ett tag och så vill man börja om, och sudda ut livet som det varit tidigt. Nu vänder man blad, som kungen sa. Och så kör man på, på ett nytt och bättre spår som man verkligen vill – och få till en förändring, till exempel”, säger Per Carlbring.

Per Carlbring själv upptäckte för ett par år sedan hur lite forskning det faktiskt fanns om just nyårslöften. Vad är det vi lovar oss själva? Och, inte minst, hur bra är vi på att hålla våra löften? Svaret han hittade var delvis överraskande, och som ganska ofta handlar det också om pengar.