Kontorshotellet

Israelen Adam Neumann hade en trasslig uppväxt. Sedan flyttade han till New York och startade ett kontorshotell. Eller gjorde han?

Adam Neumanns föräldrar skildes när han var sju år gammal. Han flyttade till USA en tid, och sedan hem till Israel igen där han bodde i en Kibbutz. När han nådde 20-årsåldern hade han flyttat tretton gånger. När han tillslut kom tillbaka till USA, var han hungrig på framgång, och mobiliserade energin i olika affärsidéer. “Bland annat skulle han göra en form av högklackad sko med infällbar klack vilket var ett projekt som aldrig lyfte”, säger Linus Larsson, techredaktör på Dagens Nyheter.

Snart lärde Neumann känna arkitekten Miguel McKelvey, som designade butiker från ett kontor i Dumbo, Brooklyn. Adam Neumann flyttade sin verksamhet (nu sålde han babykläder) till Miguels kontorshus, och för att spara pengar hyrde han ut en del av ytan i andra hand. Och med det väcktes idén att i stället ta ett helt våningsplan, dela upp det i små delar, och hyra ut dem till startups och andra frifräsare för mycket pengar. “Det verkar ha varit en av flera idéer som han höll på med vid sidan av, och så visade det sig ta fart och stämde in i någonting som han såg kunde växa och fick ett momentum, och då körde han”, säger Linus Larsson.

Adam Neumann startade Wework 2010. Idén var nu något mer raffinerad. Kontoren skulle vara snyggt designade och ligga i attraktiva lägen. Men Wework skulle vara mer än ett kontorshotell: det skulle bli en plats där entreprenörer kunde lyfta och inspirera varandra. Slagord målades på väggarna (“Thank God it’s Monday”), de ordnade gemensamma AW:s och tävlingar för entreprenörer. Själv såg han framför sig en “kapitalistisk Kibbutz”. “De försöker bygga atmosfären av att det är något annat, som inte bara är ett snyggt kontor, utan som ska vända upp och ned på hur människor har förhållit sig till lönearbete”, säger Linus Larsson.

Det var en idé som tog skruv. Adam Neumann visade sig vara duktig på att övertyga sin omgivning om sina visioner, och snart hakade riskkapitalet på. Wework tog in 800 miljoner dollar redan efter ett par år, och inledde en furiös expansion. Bolaget kunde köpa ut hyresgäster från konkurrerande kontorshotell, genom att erbjuda dem gratis hyra på Wework under första året. Och efter bara några år fanns företagets koncept på hundratals platser i världen. Då träffade Adam Neumann japanen Masayoshi Son, som genom sin investeringsfond Vision Fund stoppade in nästan 4,4 miljarder dollar i israelens skapelse. Våren 2019, efter bara nio år, värderades Neumanns bolag till 47 miljarder dollar, med siktet inställt på börsen.

“Det som händer när ett bolag närmar sig börsnotering är att de måste börja visa upp mer av de interna siffrorna. Ett börsnoterat bolag gör ju kvartalsrapporter och måste vara transparenta med hur ekonomin går på ett helt annat sätt, och även i förberedelse inför en börsnotering så lägger man ut mer och mer. Och det ser man när man ser tillbaka att när det där börjar dyka upp så ser man analytiker och journalister som bara “vänta nu, det här är ju inte riktigt rimligt”, säger Linus Larsson.

Förberedelserna för börsen blev också början på Weworks problem. Dokumenten som offentliggjordes visade på ett kletigt samröre mellan Adam Neumann och hans bolag. Men inte minst började folk fråga sig om Wework, trots allt, inte bara var ett kontorshotell. Och om det var ett kontorshotell, varför var det värt tio gånger mer pengar än den börsnoterade konkurrenten IWG, som var ungefär lika stort, gjorde ungefär samma sak, men som tjänade pengar? “I takt med att människor lärde sig mer och mer om hur bolaget fungerade så blev fler och fler skeptiska. Det gällde analytiker, journalister, folk av egenintresse läser sådant här och twittrar om det. Det var helt enkelt så mycket märkligheter så att fler och fler började skaka på huvudet”, säger Linus Larsson.

Med bara dagar kvar till börsnoteringen rämnade hela marknaden under Weworks fötter, och introduktionen sköts på framtiden, för att till sist skrotas helt. Vid det laget hade värderingen på Wework fallit från 47 miljarder dollar till under fem miljarder dollar. När bolaget hotades av en akut brist på pengar, gick Vision Fund in med ett räddningspaket, med innebörden att Adam Neumann tvingades lämna både sitt jobb. Som plåster på såren fick han sälja aktier för en miljard dollar, och fick ett konsultuppdrag på köpet, värt runt 200 miljoner.

“Det är väl rätt slående att när ett bolag kollapsar så spektakulärt så är det lätt att tänka på det som en sedelärande historia, och de som blåste upp det här fick vad de tålde tillslut. Men sanningen är ju att han är dollarmiljardär. Han är inte så rik som han såg ut att vara något år tidigare, och han fick aldrig tusen miljarder dollar, men han är stenrik. Så om det finns någon lärdom för en person som hamnar i hans sits igen, så är det bara att tuta och köra”, säger Linus Larsson.

Poddavsnittet om Wework bygger på en rad olika mediekällor, däribland:

http://nymag.com/intelligencer/2019/06/wework-adam-neumann.html

https://www.ft.com/content/f2e073a2-d0ef-11e5-831d-09f7778e7377

https://www.wired.co.uk/article/we-work-startup-valuation-adam-neumann-interview

https://www.forbes.com/sites/alexkonrad/2014/11/05/the-rise-of-wework/

https://www.forbes.com/sites/stevenbertoni/2017/10/02/the-way-we-work/#17f9596f1b18

https://www.youtube.com/watch?v=Sa2_VBu0d7k

https://www.wsj.com/articles/this-is-not-the-way-everybody-behaves-how-adam-neumanns-over-the-top-style-built-wework-11568823827