Att göra gott bättre

Förra året samlades det in 9 miljarder kronor till välgörenhet i Sverige. Det är toppen. Men det skulle vara ännu bättre om alla de som skänker till välgörenhet verkligen tänkte igenom var de där pengarna gör absolut mest nytta. Det tycker i alla fall de som kallar sig för effektiva altruister.

“Man kan säga att effektiv altruism, som namnet antyder, går ut på att man vill göra gott i världen, men man vill göra så mycket gott som möjligt. Det finns jättemånga olika problem eller tragedier i världen som vi skulle kunna göra något åt, med våra nuvarande resurser kommer vi aldrig kunna lösa allting. Så då uppstår frågan, hur ska vi prioritera?”

Den frågan ställer sig Aron Vallinder, filosof som arbetar för Forethought Foundation for Global Priorities Research. Så hur bär man sig åt när man ska räkna ut hur man ska prioritera?

“Det kan verka som en omöjlig uppgift, men samtidigt så måste man ju börja någonstans,” säger Aron Vallinder.

Är man effektiv altruist så börjar man med att ställa sig tre frågor: vilka problem i världen är stora, mest försummade och lösbara? Tre problem som lever upp till alla tre kriterier, enligt de effektiva altruisterna, är: den globala hälsan, djurens villkor och den långsiktiga framtiden.

Men även om man använder sig av de här tre principerna, så finns det fortfarande frågor som inte blir besvarade. Det menar Erik Angner, professor i praktiskt filosofi.

“Man kan ju börja med att säga att effektiv altruism det är ju beundransvärt som projekt betraktat, man vill ju inte vara den här sortens medelålders gnällspik som går efter och säger att det är dåligt att unga människor försöker göra världen bättre, det är odelat positivt. Därmed inte sagt att det finns frågor som man kan väcka.”

En av de frågorna är hur man ska förstå det här med konsekvenser, i verkligheten.

“Ofta förstår man det i termer av välfärd eller välbefinnande, men vad är det som är gott för en människa?”