Var finanskrisen David Bowies fel?

1997 bestämde sig David Bowie för att ge sig in i finansbranschen. Drygt tio år senare blir han anklagad av en brittisk tabloidtidning för att ha orsakat den globala finanskrisen. Vad var det som hände?

Hyperinflation

Tänk om priset på mat steg med 313 miljoner procent per månad? När kriget kom till Jugoslavien uppstod den värsta inflationen i historien, och Sasja Beslik var en av alla som drabbades.

Alla våra hemligheter, i din brevlåda.

Nej, det här är inget nyhetsbrev, det är en e-postlista. Så ge oss din adress, så får du snart lära känna oss lite battre. Vi kommer att höra av oss sporadiskt.

Vi gör inget dumt med din data. Läs mer här.

Storyn om storyn

Det var en gång ett produktionsbolag som hette Monopol Media. Men hur låter resten av historien? Vilka är vi och varför håller vi på med det vi gör? Men framför allt: måste vi veta det för att bli framgångsrika?

Vad är problemet?

Ingen kan hävda att vår ekonomi är utan problem, men vilket är egentligen störst?

Ett hästjobb utan klöver

Hästar kostar pengar, otroligt mycket pengar. Tävlingshästar kostar ännu mer. Så vem är det egentligen som betalar för kalaset?

Allt på ett kort

Ska staten skapa pengar som vi kan betala med? I hundratals år har svaret varit “ja” – nu är det långt ifrån självklart.

Mjölkens hejarklack

Få företag känns så statliga som mejerierna. Hur kunde en kommersiell dryck bli det svenska folkhemmets uratom?

Gräl, Grit och Rock’n’roll

Hur känns det att bygga upp något, och sen ägna halva sitt yrkesliv åt att hindra andra från att ta det ifrån en? Få personer vet mer om det än Debasers grundare Annelie Telford.

Vin(st)jakten

Hur kan en flaska rött kosta 79 kronor när en annan kostar två miljoner, hur mäklar du en bra portfölj Bordeaux, och vad är egentligen ett anständigt pris på ett vin? Alla frågor leder till Jan på Östermalm.

Kurvan som försvann?

För sex decennier sedan upptäcker en krokodiljägare ett intressant samband. Nu används det för att bestämma vår penningpolitik. Men borde den?

Osaltad nota

Hur kan salt vara så billigt? En av världshistoriens viktigaste vara är plötsligt en av de billigaste. Vi djupdyker i en salt historia.

Niclas Luthman på iskallt uppdrag

Niclas Luthman är musikentreprenören och golfbanedesignern som behövde en ny utmaning. I dag försöker han övertyga amerikanerna om att köpa hans patenterade glass.

Den digitala draken i öst

Alibaba hanterar en fjärdedel av världens alla paket, ByteDances algoritmer vet vad du vill ha innan du själv vet det och Tencents kommunikationsapp är en schweizisk armékniv av funktioner. Jacob Lovén och Tom Xiong hjälper Kapitalet att få lite bättre koll på de kinesiska techföretagen som du kanske vet namnet på, men inte så mycket mer.

Entreprenören som vill ta kål på cancer

Hon ville spela fotboll, men ett trasigt korsband stakade ut vägen till akademin där hon nu jagar lösningen på cancergåtan. Åsa Secher har träffat entreprenören och forskaren Sara Mangsbo.

Kampen om Nya Karolinska

Tio år efter det första spadtaget blöder Nya Karolinska pengar, personalen flyr och patientköerna växer. Vad vad det som gick fel?

Johan Anderberg om drogekonomi

Vi pratar gräs, braj, jazztobak, brass, gås, holk, grönt, spliff, rocknrolltobak, cheeba, puk och skunk med den enda personen vi vill höra om detta ämne: Johan Anderberg.

Ur led är börsen

Att världsekonomin går igenom en historisk kris verkar inte reflekteras på börsen. Men hur är det möjligt att handeln med företag kan tuffa på som vanligt, trots att många företag ser döden i vitögat?

Svart marknad

Den 20 april hände något som aldrig hänt förut. Oljepriset blev negativt. Hur kunde det gå till?

Guldnumret

Vem har Sveriges bästa telefonnummer, och vad har det egentligen för betydelse?

Lika för alla

Ett samhälle där alla har samma möjligheter är något de flesta tycker är en bra idé. Men vad är chansen för detta i en värd där man kan ärva?

Pengar till folket!

Idén om universell basinkomst är över 500 år gammal. Hur kommer det sig att vi fortfarande inte vet om det funkar eller inte?

Rädda företagen! Döda eller levande!

Svenska företag går på knäna i Coronans spår. Men hur kan man rädda dem? Vi sonderar den politiska terrängen i jakt på vad man bör göra – och inte göra.

Kreditbomben

Arbetslöshetssiffrorna rusar och konkurserna haglar. Mitt i allt sitter svenskarna på över 3 300 miljarder kronor i bolåneskulder. Så vad händer med bolåneräntorna när världsekonomin står i brand?

Kassettskatten

Ett gammalt undantag i upphovsrättslagen har banat väg för en animerad konflikt om en hemlig och avskydd skatt: kassettbandsersättningen.

Hårda klappar från staten

Det är kris igen, och stödpaketen regnar över den svenska ekonomin. Men varifrån kommer egentligen alla pengar, och vad ska de göra för skillnad?

En kall Corona

Vi besöker den amerikanska toalettpapperkrisen 1973, och så bekräftar vi det som alla redan vet: att all PR faktiskt ÄR bra PR.

Skuldfri

“Statsskulden är låg och obligationer ska köpas för 300 miljarder”, säger Stefan Ingves. Men hur fungerar egentligen en statsskuld? Och varför är det bättre att ha en liten, snarare än ingen alls?

Poängen framför allt

Kundklubbar är till för att göra kunderna lojala så att de väljer att komma tillbaka och handla mer. Men hur mycket riktig lojalitet skapar de egentligen?

Köpa pengar för pengarna

Valutakurser kan tyckas vara naturkrafter, där ingenting kan stoppa ett fall eller en stigning. Men det finns såklart omständigheter som förändrar värdet på en valuta. Vi undersöker tre sätt att stärka den svenska kronan.

Hur du ökar värdet på företaget?

Vinst i all ära, men det är faktiskt inte allt. För att öka värdet på ett företag finns det mycket annat att göra. Hålla rent, exempelvis.

Fiendernas fiende

Så länge det har funnits pengar har det funnits problem med pengar. Men var kommer ekonomiska kriser ifrån, och finns det en väg ur dem?

Pang för pengarna

Finns kopplingen mellan väldigt mycket pengar och en toppenprestation? Rätt många företag verkar tro det i alla fall. Annars skulle de väl inte betala sin vd jättemycket?

Passiv förvaltning

Allt mer pengar hamnar i indexfonder. Men vad händer med svensk industri när ingen vill styra aktivt?

Bilförsäljaren

Niklas Hallström lärde sig hur nätet gjorde underverk för köpare och säljare av frimärken. Sen frågade han sig: kan man göra samma sak, men för bilar?

Mannen som sänkte en börs

Under hela 2000-talet var Einar Aas den nordiska elbörsens klarast lysande stjärna. Sedan började det regna i Nordnorge.

Kontorshotellet

Israelen Adam Neumann hade en trasslig uppväxt. Sedan flyttade han till New York och startade ett kontorshotell. Eller gjorde han?

Siffran som Spotify sabbar

En stor del av vår ekonomi är upphängd på ett enda mått. Men gör nya tjänster att det blivit omöjligt att mäta?

Uppfinningars moder

Innovation ska stoppa klimatkrisen, få vår ekonomi att växa och lösa alla våra problem. Men gör svenska företag fel när innovation ska skapas?

Bankernas bank

I många år har negativa räntorna eldat på ekonomin. Men hur fungerar de där negativa räntorna i praktiken? Det, visade det sig, var en fråga som var enkel att ställa, men väldigt svår att besvara.

Tio gånger pengarna

Riskkapitalmarknaden är hetare än kanske någonsin, men hur ber man någon om 1,5 miljoner kronor?

Att göra gott bättre

Förra året samlades det in 9 miljarder kronor till välgörenhet i Sverige. Det är toppen. Men det skulle vara ännu bättre om alla de som skänker till välgörenhet verkligen tänkte igenom var de där pengarna gör absolut mest nytta. Det tycker i alla fall de som kallar sig för effektiva altruister.

Pantad

Mikael var en helt vanlig kille, som köpte en helt vanlig lägenhet, i en helt vanlig bostadsrättsförening i Solna. Nio år senare fick han ett brev från en bank.

En slogan bättre än “Connecting People”

Med sloganen “Connecting people” var Nokia världsledande på mobiltelefoner i två decennier. Men mannen bakom de världsberömda orden föredrog egentligen en annan formulering.

Låten som förändrade ett liv

I början av 1990-talet var Ranis Edenberg en hårt arbetande låtskrivare och producent, men utan några stora framgångar på listorna. Sen förändrades allt över en natt, vilket blev startskottet på den bisarra historien om Rednex AB.

Effekten som får allt att gå fel

När fel personer tar fel beslut på en arbetsplats är det lätt att skylla på prestige, eller felaktigt uppbyggda företagsstrukturer. Men kanske är det bara Dunning-Kruger-effekten som trätt in.

Konsten att förstöra en ekonomi

1979 valdes en 56-årig lärare till premiärminister i det självständiga Zimbabwe. Trettio år senare hade landet förvandlats till en av världens trasigaste ekonomier. Inflationen? 79 miljarder procent per månad.

Kidnappad av gamar

Martin Gren stod i begrepp att sälja sitt livsverk. Då dök en amerikansk aktivistfond upp och kapade hela affären.

Vill du synas här?

Vem äger alla reklamskyltar som står utställda invid Sveriges motorvägar? Vi slog en signal, och hittade en misslyckad hockeyspelare i Sundbyberg med en inte helt konventionell affärsidé.

Med marginalerna med sig

Många ser priset på en vara som ett naturtillstånd, saker kostar väl ungefär vad de kostar: en tillverkningskostnad och ett litet påslag. Men för prissättningsexperter finns radikalt annorlunda sätt att tänka.

Centralbankschefen i Kallmora

Kjell Holmstrand ville utöka sin verksamhet och köpa en bigård, men banken sa nej. Då tog Kjell saken i egna händer och skapade sin egen valuta, så att han kunde vara sin egen bank.

Så straffar du rätt

Ordet “straff” har en negativ klang, men ibland måste man faktiskt straffa personer som gör fel. “Med det sagt ska vi göra det så snällt som möjligt”, säger psykologen Oskar Henrikson.

För bra för att vara sant

Ditt Facebookflöde svämmar över av bluffannonser som påstår att Filip Hammar har hittat ett nytt sätt att bli rik på. Vad händer om man klickar på en av dem?

“Verklig diversifiering” genom lån till solenergi

Under devisen “people, planet, profit” är Trines idé att sammanföra avkastningssugna sparare med solenergibolag som behöver rörelsekapital. Här berättar Hanna Lindquist hur det går för dem, och vad de har för planer för framtiden.

Det andra digitaliseringskriget

Kriget i ljudboksbranschen nådde nya nivåer under våren. Men en sänkt digitalmoms borde göra att det är mer att dela på för alla.

Systemet slog tillbaka

KAPITALET SOMMAR: I ett halvår firade Lasse Taavola stora framgångar genom att utnyttja ett kryphål i Systembolaget regler – sedan slog systemet tillbaka.

När guldet blev till hitte-på-papperslappar

KAPITALET SOMMAR: En gång i tiden var pengar inte bara papperslappar som vi litade på var värda en viss summa. Papperslapparna var i själva verket kvitton och motsvarade en viss mängd ädelmetaller som fanns inlåsta på en bank. Så är det inte längre. Det kan bli ett problem.

Hemnetgrundarens betalning: 15000 kronor.

KAPITALET SOMMAR: På bara några år lyckades Hemnet förändra spelreglerna på den svenska bostadsmarknaden, vilket lämnade tidningsbranschen i ruiner. Men vem var det som kläckte idén? Kapitalet följde spåren till Portugals Algarve-kust, och till en före detta mäklare som en gång ville gå mot strömmen.

Den andres bröd

KAPITALET SOMMAR: 1911 konstaterade Högsta domstolen i USA att det var okej att sälja sin livförsäkring. Drygt hundra år senare sitter det några svenskar på ett kontor på Östermalm i Stockholm och tjänar pengar på att försöka lista ut hur många år ett antal amerikaner har kvar att leva. Amerikaner vars livförsäkringar de har köpt.

Otto, Hasse och Hyperloop

KAPITALET SOMMAR: Ålänningarna Hans Holmström och Otto Hojar har en ambitiös idé: ett svävande, underjordiskt tåg som förbinder Helsingfors och Stockholm på 28 minuter. En Hyperloop. Vi hör den osannolika historien om hur två entreprenörer fann varandra i en idé som många avfärdar som galenskap. Det är nog lite dumt, för det är inte helt osannolikt att de lyckas.

En upphandling som gick i baklås

Malmö stad bestämde sig för att ersätta tusentals nycklar med en app i hemtjänstpersonalens mobiltelefoner. Smart! Men efter en offentlig upphandling föll valet av mobilt operativsystem på Windows 10 Mobile. Det visade sig vara mindre smart.

Mannen som föll på berget

I slutet av 2013 hanterade börsen Mt. Gox 70 procent av all världens bitcoin. Tre månader senare var samma siffra noll. Mitt i allt stod Eric Wall, svensken som blev Creditor X8793.

Tre saker som håller tre ekonomer vakna

I två och ett halvt år har vi på Kapitalet bett ekonomer av olika slag prata om saker som vi vill att de ska prata om. Vi har valt ämnet och bett dem säga något smart. I det här avsnittet har vi vänt på perspektivet.

En pyramid av smink

Är du intresserad av att bli ekonomiskt oberoende? Klart du är. Men som så ofta när något låter för bra för att vara sant, så är det också det. Företaget Holiday Magic som ville få svenskarna att tro att de kunde bli stormrika på att sälja smink var inget undantag.

Så fälldes asfaltkartellen

När Sveriges största kartell avslöjades började allting med ett tips. Men för att lotsa målet i hamn krävdes mycket mer än så.

Så byggdes Sveriges största kartell

I åratal styrdes stora delar av Sveriges asfaltmarknad av en kartell. Det som avslöjades var den största kartellen i svensk historia, och att det var just denna marknad var ingen överraskning säger mannen som avslöjade den.

En pall av tall (som blev Europamall)

Den har avgjort storleken på våra sockerbitar och designen på en av Ikeas mest populära kaffemuggar. Den har också sett i princip likadan ut i 70 år. Träpallen har kallats för det enskilt viktigaste objektet i den globala ekonomin – och den vanligaste av dem alla, Europapallen, kom till i Klippan, i nordvästra Skåne.

Folkhemmets McDonalds

Med currysås, upphandlad Coca-Cola och sloganen “Alla tiders hamburgare” skulle den statliga hamburgerkedjan Clock konkurrera ut McDonalds. Men bara två decennier tidigare hade samma hamburgare som Clock sålde varit förbjudna.

Kan Japan komma i-Yen?

På 1980-talet sopade Japan banan med amerikanerna. Japanska varor vällde in på den amerikanska marknaden. Sen hände det något. Japan gick från att vara det stora hotet i öst till att bli något av ett skämt. Ett land man tyckte synd om. Hur gick det egentligen till?

Vems är ansvaret?

Ständiga samlingsregeringar, fragmentering och mediedöd är bara några av de saker som gör det svårt att utkräva ansvar Sveriges kommuners medborgare. Men det finns förslag som skulle kunna förbättra situationen, menar Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Inifrån en krasch

Svenska hushåll är vana vid att bostadspriserna stiger, men hur känns det egentligen när det inte längre stiger, utan faller?

Hur svårt kan det vara att bli av med en miljon?

Tina Bergström Darrell har ett problem. Hon är ordförande för en stiftelse som har en knapp miljon kronor i tillgångar, men ändamålet för stiftelsen, ett behandlingshem utanför Ljungbyhed, existerar inte längre. Det lade ner 1994. Och att ändra i stiftelsens stadgar visar sig vara svårare än Tina hade trott.

Jakten på lyckliga medborgare

Allt går att mäta, även lycka. Och säg den som inte vill vara lycklig. Men att befolkningen är lycklig, borde det vara ett uttalat politiskt mål? Nej, svarar nationalekonomen Martin Berlin.

Vem äger din lägenhet?

Många bostadsrätter är kraftigt belånade, och banken har inte direkt ramat in skuldebreven – de har sålt ditt lån. Så vem äger egentligen din lägenhet?

En kommersiell katastrof i plast

Det fanns en tid när plast fortfarande var nytt och häftigt. Ungefär samtidigt fick ingenjören Jan Olsson och hans kollegor på Volvo en idé. De skulle bygga en cykel helt i plast. Den skulle vara lättare, kunna stå ute året runt och hålla i en evighet.

Bartendern som fick Bamse på halsen

Kim Strömberg ville ta sin populära honungsshot och göra den till likör. Det fanns bara ett problem: han hade döpt den till “Dunderhonung”.

Fånga morgondagen

Vi blir allt äldre och de flesta av oss kommer att vara pensionärer i minst 20 år. Ändå ägnar vi knappt en tanke åt vår pension. Det är ett problem, menar nationalekonomen Mikael Elinder. Han vill att vi ska sluta fånga dagen och istället ha siktet inställt på morgondagen.

Vem tjänar pengar i finansbranschen?

Pelle Strömberg var orolig. Om finansbranschen betalar så höga löner, kommer alla smarta personer hamna där? Vem ska då knäcka cancergåtan? Det han landade i är relativt goda nyheter: vi behöver inte oroa oss.

Kamprad, Persson och… Nygren?

På 1970-talet jämfördes han med Ingvar Kamprad och Erling Persson. Det organisatoriska geniet som byggde upp blomsterbranschens McDonald’s. Men idag är det knappt någon som minns Bengt Nygren. Så vad var det som hände? Kapitalet berättar historien om blomsterkungen som försvann.

Så gick det för spikmattegrundaren

Hans företag gick från noll till hundra miljoner kronor på bara två år. Ett år senare hade spikmatteföretaget hade det gått i konkurs. Om Mokshananda är mannen som lämnade ett miljonföretag för att meditera.

Hur energidrycken tog över världen

De senaste tio åren har konsumtionen av energidrycker nästan tredubblats. Men företagen slåss inte med varandra om marknadsandelar, utan vill genom marknadsföring hitta helt nya målgrupper för den omtwistade drycken.

När ostkriget kom till Skara

Sara Runsten och Filip Larsson har tillverkat stekost i ett litet mejeri utanför Skara i snart två år. Och allt gick som på räls. Tills det damp ner ett varningsbrev från en cypriotisk stiftelse i brevlådan. Men varför bryr sig cyprioterna om ett tvåmansmejeri utanför Skara?

Hur bra är syndikalister på att driva försäkringsbolag?

I snart 20 år har Planka.nu drivit den p-kassan, ett slags försäkring som täcker SL:s tilläggsavgifter ifall den plankande åker fast. Försäkringen är kontroversiell, men kan mycket väl bygga på en mer hållbar affärsmodell än de stora försäkringsbolagen.

Vem ska betala för det vita guldet?

Svenska mjölkbönder vill ha mer betalt för sin mjölk, de menar att kalkylen inte går ihop. Samtidigt säger nio av tio svenskar att de är beredda att betala mer för att mjölken ska vara just svensk. Så varför höjer man inte bara priset?

Svåra affärer

Tjugo år efter e-handelns entré är den lågt hängande frukten plockad. Nu ska de riktigt krångliga affärerna ut på nätet. Som Michael Töråsen och hans udda idé: att digitalisera avloppsindustrin.

Bulgaren som ägde svenska internet

Under ett års tid köptes en halv miljon svenska internetdomäner av en och samma person. Som mest ägde han nästan var tredje svensk domän. Det här är bulgaren som i skymundan dominerade svenska internet.

Vanans makt

Ett nytt år betyder nya försök att börja träna, sluta röka, eller bli mer effektiv. Många misslyckas, men vanans makt kan användas för att uppfylla målen.

Vem vill bli miljonär?

Ett kundägt livförsäkringsbolag sitter på 100 miljarder kronor mer än det behöver. Så vem ska få pengarna när kunderna dör?

Kurvan som delar världen

När ekonomen Arthur Laffer på 1970-talet ritade ett upp- och nedvänt ”U” på en servett, delade han världen i två delar. Fortfarande träter ekonomerna om vilken skattesats som ger högst intäkter.

Tid är pengar

Taket har blåst av marknaden för lyxklockor, med prisuppgångar på åtskilliga hundra procent. Men varför älskar vi gamla klockor, när nya visar tiden mycket bättre?

Sex miljoner på tio år

Boråsaren Alexander Eliasson sparade ihop sex miljoner på tio år. Efter sommaren sa han upp sig från jobbet, 31 år gammal.

Den sista marknaden

När marknader blir mer och mer abstrakta, finns det en plats där allting fungerar som det alltid har gjort. Göteborgs fiskeauktion har blivit en av Sveriges sista klassiska börser.

Kaffe: För billigt för allas bästa?

Priset på kaffebönor har nått rekordlåga nivåer under hösten. Goda nyheter för konsumenter och för tillverkare. Men de låga priserna är ohållbara på sikt.

Besvärliga människor

Entreprenörer lyfts ofta fram som samhällets stora hjältar. Men hur stor nytta gör egentligen våra drivna företagare? Svaret är svårt att mäta.

Förnuft och känsla

Något håller på att hända med hur samhället ser på rekrytering och bemanning. Frågan är bara: är det bra eller dåligt?

Hög standard

Har du också sett företag som är ”ISO-certifierade”, och undrat vad i hela världen det betyder? Bakom begreppet döljer sig något som har förändrat hur världen arbetar och lever.

Kina: full plånbok, full kontroll

Hur kan ett land omfamna marknadsekonomins möjligheter och samtidigt försöka utöva full kontroll över befolkningen? Frågan har utforskats av nationalekonomen David Strömberg, i en möjligen oväntad fallstudie: den kinesiska tidningsmarknaden.

Salladskungen

När Björn Johansson av en slump träffade McDonalds-entreprenören Paul Lederhausen tog hans liv en oväntad vändning.

Betting ska rädda vetenskapen

När Anna Dreber Almenberg återskapade 21 studier från världens mest prestigefyllda tidskrifter hittade hon bara stöd för resultaten i 13 av dem. Nu vill hon ställa allt till rätta – med hjälp av betting.

Förlusten i luften

Framväxten av sökmotorer för flygresor har fått konsekvensen att många flygbiljetter medvetet säljs med förlust i hopp om att kunna göra vinst på något helt annat. Men vad?

Project Course

Christian Frick har ett okonventionellt jobb. Han köper gigantiska företag, utvecklar dem, och sen säljer han igen. Men hur köper man egentligen ett helt bolag?

Gaveleffekten

När forskare färgsorterade diskborstarna på hyllan i butiken, ökade försäljningen med över 1 000 procent. Är vi människor inte smartare än så?

Psykologen på börsen

Idrottspsykologen Lars-Eric Uneståhl berättar hur han med mental träning hjälpte en av Sveriges främsta tradingfirmor att hantera press, göra bättre affärer och sätta upp djärvare mål. 

Löntagarfonderna

För första gången i modern tid marscherade högern på Stockholms gator 4 oktober 1983. Peje Emilsson organiserade marschen, och berättar sin version av historien om löntagarfonderna, frågan som delade Sverige.

Företaget som försvann

Den svenska industrikoncernen Facit var ett av Europas största företag. Sedan försvann det på bara några år.

Den svenska jakten på olja

När Norge upptäcker ett av Europas största oljefält i slutet av 60-talet vill Sverige inte vara sämre. Det nystartade halvstatliga oljebolaget OPAB får en miljardbudget och en enkel fråga att besvara: Finns det olja i Sverige?

När finansmarknaden förlorade sin oskuld

Sommaren 1985 satt två unga finanskillar och väntade på att få inviga Sveriges första optionsmarknad. Två år senare hade de exotiska derivaten förvandlat den svenska finansmarknaden till ett blodbad. Här är berättelsen om hur allt började. Om Anders och Ulf: Sveriges första optionsmäklare. 

Vad Walmart har gemensamt med en drogkartell

Det är lätt att tänka på narkotikamarknaden som en parallell värld, där inga av de regler som styr en vanlig marknad går att applicera. Men faktum är att mord, utpressning och rekrytering av gangsters har tydliga ekonomiska förklaringar.

Blåst på 6 miljarder? Bråket om din identitet på nätet.

Hur känns det att utveckla en produkt som används av åtta miljoner svenskar, och sedan bli blåst på intäkterna? Inte bra, menar Stefan Hultberg, som hävdar att han äger tekniken bakom Bank-ID. Nu har han stämt bankerna. På 6,7 miljarder kronor.

Butikernas egna märken: Så tog de över mathandeln

Matkedjornas egna varumärken är på god väg att ta över livsmedelshandeln, och de ekonomiska skälen är goda: ”Det finns möjligheter att ta en väsentligt högre marginal”, säger Peter Normark, vd på konsultföretaget Macklean.

Försäkringsbolaget: Världens största kasino

Försäkringsbolagens utmaning är att sätta tillräckligt låga priser för att inte skrämma bort kunderna, men tillräckligt högt för att överleva om olyckan är framme. Precis som ett spelbolag. ”Det är ungefär samma principer”, säger Johan Leifland, på Trygg-Hansa.

Containern

Ekonomisk utveckling förknippas ofta med tekniska framsteg och spektakulära uppfinningar. Men få saker har förändrat vår värld så mycket som en 20 fots plåtlåda.

Varför är avokado så dyrt?

Hälsofrukt, och en älskad del av fredagstacon – avokadon blir allt mer eftertraktad.
Men vad är det som får priset att svänga så mycket?

Bingo Rimérs ljuva hämnd

Hur hänger otrevlig krogpersonal, Kinas bostadsbubbla och Bitcoin ihop? Svaret är lika enkelt som självklart: Bingo Rimér. 

Senaste avsnitten

Alla Avsnitt