Det andra digitaliseringskriget

Kriget i ljudboksbranschen nådde nya nivåer under våren. Men en sänkt digitalmoms borde göra att det är mer att dela på för alla.

I april kom beskedet som markerade en ny nivå i slaget om ljudbokslyssnarna: Camilla Läckbergs “En bur av guld”, kommer inte att finnas tillgänglig på Storytel.

Därmed kunde det sägas att konflikten i bokbranschen gått från lågintensivt bråk till “dags att börja ransonera kaffet”-krig. Om man ska vara petig så var det inte bara Camilla Läckbergs nya bok som undanhölls från Storytel, utan Bonniers alla nya titlar. Bakom beslutet låg en långdragen kamp om lyssnarnas öron, och Storytel dolde Bonniers titlar från sina lästips och lyssnarlistor. Istället, hävdades det från Bonnierhåll, lyftes en oproportionerligt stor del Norstedtstitlar fram. En slump, kan man tänka, om det inte vore för att Sorytel äger Norstedts. Norstedts svarade med att låsa in David Lagercrantz nya Millenium-bok på Storytel, och bokbranschens digitaliseringskrig fick anses vara fullskaligt. Kriget är det andra i ordningen, efter e-bokhandlarna först gick vinnande ur en strid mot de fysiska boklådorna – idag har till och med akademibokhandeln sin egen ljudboktjänst.

En del av konflikten är naturligtvis en kamp om att samla så många prenumeranter som möjligt genom att kunna skryta med bäst material. Bonnierägda Bookbeat ligger en rejäl bit efter Storytel och Norstedts, och att inte släppa Bonniermaterial på Storytel är att försämra Norstedts tjänst. Samtidigt bottnar bråket också i olika åsikter kring “revenue share”, eller intäktsdelning, det magiska begreppet som gjorde skivbolagen vansinniga när Spotify gjorde entré en gång i tiden. I praktiken går det ut på att Storytel delar en viss del av intäkterna med förlagen, oavsett hur många ljudböcker det lyssnas på. Bonniers har nekat till modellen och haft ett annat avtal med Storytel, som gett dem betalt per bok. Undanhållandet av böcker från topplistorna såg som ett sätt att slippa betala.

“Revenue share i bokbranschen betyder att Bonnierförlagen får mycket mer, och sen får alla andra dela på det som är kvar”, summerar Olle Grundin, förläggare på Mondial. Man kan förstå hans frustration. Bonnierförlagens separata avtal med Storytel har setts som orättvist. Samtidigt är stordriftsfördelar ingeting någon skäms över i andra branscher.

“Går man in och köper 1000 lastbilar får man ett bättre pris än om man köper 1 lastbil. Det råder ingen ren affärslogik i bokbranschen, man försöker hitta en lösning som ska fungera för alla parter”, säger Erik Wikberg, ekonomie doktor på Handelshögskolan, som analyserar bokbranschen.

En lösning kan dock finnas i sikte. Den nyligen sänkta digitalmomsen kommer att frigöra mer pengar till författare och förlag, åtminstone i en revenue share-modell, menar Erik Wikberg. Vad gäller de fasta avtalen finns ingen praxis kring hur digitalmomsens nyvunna tillgångar ska fördelas. För den som vill lyssna på “En bur av guld” på Storytel finns den finska översättningen, utgivet på Otava – ett förlag utan koppling till Bonniers.