Vems är ansvaret?

Ständiga samlingsregeringar, fragmentering och mediedöd är bara några av de saker som gör det svårt att utkräva ansvar Sveriges kommuners medborgare. Men det finns förslag som skulle kunna förbättra situationen, menar Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Artikeln baseras på ett reportage publicerat i samarbete med SNS. Reportaget börjar 29 minuter in i avsnittet “Inifrån en krasch”.

I sin allra mest grundläggande form är ansvarsutkrävande i kommunerna något mycket enkelt. Har ett part skött sig bra så får de fler röster, har de skött sig illa, får de färre. I praktiken är det desto krångligare. Bara 21% av de tillfrågade i SOM-institutets undersökning 2018 kunde nämna alla de partier som styr i deras hemkommun. Siffran kan låta chockerande låg, men är enligt Gissur Ó Erlingsson inte så överraskande.

— En anledning är att vi inte har någon motsvarighet till riksnivåns regeringar, utan vi har permanenta samlingsregeringar i kommunerna. Alla partier är representerade i kommunstyrelse och nämnder. Det här gör att väljaren får forska för att ta reda på vem som egentligen styr. Man säger ibland att det är något slags kvasiparlamentarism, vilket gör det svårt att reda på vilka som styr, säger han.

Men samlingsregeringarna är inte det enda som grumlar till det för väljarna. De senaste decenniernas nedskärningar inom lokalmedia har gjort att bevakningen av lokalpolitiken har blivit lidande. Dessutom skapas fler och fler kommunala bolag, det skapas kommunöverskridande samarbeten och staten går in med riktade statsbidrag. Allt bidrar till att det är svårt för väljaren att veta vems fel eller förtjänst någonting är.

— All det här kryddas av att vi i Sverige har valt att ha en gemensam valdag, där väljarna på en och samma dag ska sätta sig in i tre val. Media ska också bevaka alla dessa val och partierna ska kampanja i tre olika valrörelser. Det stökar till det ytterligare för väljaren att veta exakt hur de lokala skiljelinjerna ser ut, säger Gissur Ó Erlingsson.

Men det finns också förslag som skulle kunna göra förutsättningarna för ansvarsutkrävande i kommunerna bättre. Ett av förslagen som cirkulerat i många år är att skilja på valdagarna, även om det tros leda till ett lägre valdeltagande. Ett annat förslag handlar om att införa kommunal parlamentarism, vilket skulle innebära att majoriteten i kommunfullmäktige röstar fram en kommunal “regering”:

— Det har ju diskuterats sen 70-talet. Det kom ett förslag senast 2015. Det handlar om att komma ifrån det här med permanenta samlingsregeringar, så att du har en tydlig styrande majoritet och en tydlig opposition. Det tänker jag gör det lättare för väljarna att veta vem det är som styr, säger Gissur Ó Erlingsson.

En fjärdedel av alla kommuner var positiva till att pröva systemet med kommunal parlamentarism 2015, men inget försök gjordes. Men det saknas inte förslag för att underlätta ansvarsutkrävande i kommunerna.

— Den som är villig att sätta sig ner och tänka på hur ansvar utkrävs i kommuner, den har en del att bita i, säger Gissur Ó Erlingsson.