När ostkriget kom till Skara

Sara Runsten och Filip Larsson har tillverkat stekost i ett litet mejeri utanför Skara i snart två år. Och allt gick som på räls. Tills det damp ner ett varningsbrev från en cypriotisk stiftelse i brevlådan. Men varför bryr sig cyprioterna om ett tvåmansmejeri utanför Skara?

Förra året registrerade Filip Larsson och Sara Runsten varumärket Filloumi hos patent- och registreringsverket. Något som fick den cypriotiska stiftelsen The Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi att reagera. De tyckte att namnet var för likt “halloumi”. Ett varumärke som de har i uppdrag att skydda.

“Tankarna började snurra åt ganska många håll, vad ska vi göra? Vår ost finns ju med på den och den restaurangen och i deras menyer står det filloumi”, berättar Sara Runsten. 

Men hur kommer det sig att en cypriotisk stiftelse bryr sig om vad ett tvåmansmejeri utanför Skara kallar sin stekost? 

Halloumiexporten från den lilla önationen i Medelhavet har vuxit explosionsartat de senaste åren och blivit allt viktigare för landets ekonomi. Därför är det kanske viktigare än någonsin för landet att slå vakt om den inhemska produktionen. Ett sätt att göra det på är att försöka lägga vantarna på en så kallad skyddad ursprungsbeteckning. Det är en kvalitetsmärkning som innebär att en produkt bara får produceras inom ett visst geografiskt område enbart med råvaror från samma område. Syftet är att bevara lokala mattraditioner, men det är också ett sätt för producenterna att kunna ta ut ett högre pris på en global marknad. I snart fem års tid har Cypern försökt få sin ansökan godkänd av EU. Men de har stött på en rad problem.

Traditionellt sett görs halloumi på get- eller fårmjölk. Men i takt med att produktionen har ökat har de storskaliga producenterna på Cypern börjat använda allt mer komjölk. Det är både billigare och mer tillgängligt. Men EU vill att osten innehåller åtminstone 50 % get- eller fårmjölk. 

“Jag skulle säga att det här är ett exempel på när ett kvalitetsprogram inom EU kapas av aktörer med ekonomiska intressen. Aktörer som programmet ursprungligen inte riktade sig till”, säger Gisela Welz, professor i kulturantropologi vid universitetet i Frankfurt.