Hur blir vi blåsta?

Hur kan räntan på långa och korta lån vara lika hög? Och varför finns egentligen ränta? Gunnar och Jacob gräver i det ekonomerna kallar för räntekurvan.

Under senare halvan av 2017 har bolåntagare mötts av något de inte är vana att se: långa räntor som är lägre än korta. Detta när det normala är att räntor stiger med löptiden. Varför ser det ut så här? Och varför finns det egentligen räntor? Frågan leder oss till Ingrid Wallin Johansson på Swedbank, via forskaren Lars Calmfors till räntehandlaren Ulf Erlandsson.

Ämnesområden: