Vad hände med supermaterialet grafen?

När grafén uppfanns spåddes materialet kunna revolutionera industrin, men än så länge är det tyst. Journalisten Jon Thunqvist har tagit reda vad som hände, och träffar ett par förhoppningsfulla svenska entreprenörer.

Det är ett atomlager tunnt, försvinnande lätt men ändå 200 gånger starkare än stål. Och just det – det leder ström långt bättre än dagens ordinära halvledare. Upptäckten av grafen [ja, det stavas så, men uttalas “grafén”] i början av 2000-talet väckte stora fantasier inom industrin, och skulle ge upphovsmännen Nobelpriset i fysik 2010. Men sedan dess har det varit förhållandevis tyst om supermaterialet. Nu, å andra sidan, bubblar det lite ute i näringslivet. Tennisracket och cykeldäck med grafen i konstruktionen, som ett exempel, finns redan i marknaden.

“Jag följer inte idéerna varje dag, men ofta stöter vi på folk som frågar vad vi kan göra, och som berättar vilka produkter de har, vilka utmaningar de har, och om det finns någonting som grafen skulle kunna göra för att åtgärda detta”, säger Helena Theander, chef för SIO Grafen, ett forskningsprogram på Chalmers. I nästa steg, tror hon, kommer vi att få se materialet i form av ytskikt. “Det är relativt lätt när du har en fungerande process att skala upp den, så att man kan använda grafen för att skydda mot gaser, kemikalier eller vätska för att slippa korrosion”, säger hon.

SIO Grafen har satt upp målsättningen att Sverige 2030 ska vara bland världens tio främsta länder på området, och att de första kommersiella produkterna ska finnas på marknaden under 2017. I dagsläget har ett femtiotal företag fått medel genom projektet. Ett företag som hoppas få användning av materialet är Saintpro, som bland annat har patent på en hopfällbar sköld. “Grafen är dyrt att framställa, men fördelen är att du kan få ett mycket lättare och starkare material som blir enklare att tillverka”, säger Roro Yakoub på Saintpro.

Ämnesområden: