Så börsnoterades koldioxid

Europas politiker pennfäktas nu om framtiden för kontinentens gemensamma system för handel med utsläppsrätter, ETS. Men hur kom det egentligen på plats, och är det en god idé att låta marknaden lösa klimatfrågan?

Sommaren 2016 presenterade den svenska regeringen ett förslag med innebörden att Sverige ska köpa och slänga bort utsläppsrätter – den så kallade utsläppsbromsen. Utspelet tilldrog sig möjligen en del förbryllade blickar, men det är en idé som helt bygger på att EU har överlåtit åtminstone en del av lösningen på klimatfrågan till marknaden.

”Idén kom när man höll på att förhandla fram ett globalt klimatavtal, som kom att kallas Kyotoprotokollet”, säger Cecilia Kellberg, på Energiföretagen. ”I samband med det började EU-kommissionen fundera på om man inte skulle ha ett EU-system för utsläppsrätter, och det infördes 2005”.

I ETS, som står för Emission Trading System, har EU lagt fast ett tak för det högsta tillåtna utsläppen i europeisk industri och energiproduktion. Fabriker, kraftverk och andra betydande utsläppare måste för varje ton koldioxid de släpper ut under ett år, lämna in en så kallad utsläppsrätt till de nationella myndigheterna. Utsläppsrätterna fördelas i viss mån utan kostnad, men den som av någon anledning vill släppa ut mer, måste helt enkelt skaffa fler utsläppsrätter. Och enda sättet att göra det, är att förvärva dem på marknaden.

”De [utsläppsrätterna] handlas finansiellt på en börs – vi handlar på en börs som heter ICE. Men man kan också handla dem bilateralt, mellan olika företag. Om jag har för många utsläppsrätter så kan jag sälja dem till dig som har för lite utsläppsrätter”, säger Linnea Lindström, som har handlat med utsläppsrätter som mäklare på Handelsbanken.

Och detta är också poängen med ETS. Politikerna kan styra över den tillåtna mängden utsläpp, en gräns som successivt skruvas ned med tiden. Men det är upp till företagen själva att stå för själva minskningarna. Med ett marknadsstyrt pris på koldioxid är ambitionen att näringslivet helt enkelt ska svara mot de ekonomiska incitamenten, och investera i mer energieffektiva anläggningar och lägga ned smutsig produktion.

Dessvärre har ETS möjligen inte gett det resultat som politikerna hade hoppats, något som ofta skylls på att priset helt enkelt har varit för lågt. För många utsläppsrätter i omlopp överlag, är en kritik. Men det beror också på finanskrisen och dess efterverkningar.

”Krisen ledde till att utsläppen minskade ganska radikalt i flera länder, och det har lett till att det har blivit ett väldigt stort överskott”, säger Cecilia Kellberg.

Ämnesområden: