EU:s bankdödare lurar runt hörnet

EU har bestämt sig för att dra upp den europeiska bankindustrin med rötterna. Ambitionen döljs bakom akronymen PSD2 och väntas leda till en flodvåg av nya banktjänster. I Sverige har det redan börjat.

Om du föreställer dig en typisk bank, så ser du möjligen framför dig en stor bastant organisation med ett brett utbud av tjänster: Lån, sparande, betaltjänster och pensionslösningar. Den modellen, om man får tro tillgänglig it- och finansexpertis, kan snart vara historia. “Betaltjänstdirektiven har gått ut på att man vill harmonisera betalmarknaden i Europa. Jag tror man såg ett par problem med det första direktivet, och nu vill man öka konsumentskyddet och öka transparensen, men man vill också öka innovationen”, säger Patrik Centellini på Tieto.

I banken vi föreställde oss ovan, så som banker av tradition har sett ut, så är det banken som äger informationen om kunderna. Med PSD2 försvinner det monopolet en gång för alla. Direktivet innebär att andra företag med kundernas tillåtelse får åtkomst till kundens kontoinformation. Vill du bygga en app där användaren kan se sitt eget saldo hos Swedbank, så är det fritt fram. Dessutom blir det möjligt att på samma sätt initiera betalningar från kundens bankkonto, utan något godkännande från banken.

PSD2 väntas träda i full kraft under 2018, men svenska Tink har redan tagit köksvägen till målgången. “Vi pockade isär bankernas appar för att förstå hur de fungerar”, säger Daniel Kjellén, vd för det svenska fintech-bolaget som (inte utan ironi) finansierats av bland andra SEB. “De kommunicerade mot ett API, och då kan man räkna ut hur vi kan replikera den funktionaliteten. För bankens del spelar det ingen roll om det kommer ett önskemål från bankens app, eller om det kommer från oss”.

Med andra ord byggde Tink en mobilapp som låtsas vara människa. Genom att mata in användaruppgifter, och verifiera användaridentiteten med Bank-ID, kan Tink komma åt kundens kontosaldon hos en lång rad svenska banker.

Aktörer som Tink och alla de som snart följer i bolagets fotspår ger tillsammans upphov till en annan fråga: Vad händer med bankerna när informationsmonopolet spolas bort? Patrik Centellini på Tieto jämför med telekommarknaden, som en gång kontrollerades i sin helhet av de stora teleoperatörerna. Sedan massakrerades värdekedjan, som nu befolkas av aktörer som Skype, Whatsup, Google, Facebook och åtskilliga andra företag som knappt existerade på 1990-talet.

När marknaden för banktjänster blir “appbaserad” har bankerna med andra ord två val: De kan bli infrastruktur leverantörer och helt släppa kontakten med slutkunden, eller så kan de plocka upp handsken och utveckla tjänster som kunderna vill ha. “Antingen tillhandahåller de bara ett API, eller så tänker de längre och funderar på hur de själva kan skapa innovationer”, säger Patrik Centellini. “Sen kan man fråga sig om bankerna kommer att klara det där”.

Ämnesområden: